torsdag 12 september 2013

Brännan har kommit,riktigt konstig så jag får gå runt med sjal.
Det är sjukt varmt här. Mulet på morgnarna så man vet aldrig hur vädret ska bli. Men på dagen har det hittills bara blivit väldigt varmt och fint.

Mycket av våran tid går åt till att gå på avokado-jakt. Man går till olika stånd och försöker få dom att sluta ge oss m'zungu-priser (m'zungu = viting) som dom också skriker efter en på gatan.
Det värsta är när man är på en fruktmarknad och de går ihop med varandra och vägrar sänka priset åt oss mzungus.
Vi har lärt oss räkna på swahili för att underlätta när vi ska pruta.

Här är man förresten som en kändis när man går ute, alla vill hälsa på en. Tänker att det ändå är ganska konstigt med tanke på att det är en del vita som turistar här.

Jag har inte varit helt nöjd med mitt projekt. Meningen är att jag ska jobba på barnhem på eftermiddagarna och skolan på dagarna. Men barnen är alldeles för gamla, självständiga och behöver ingen hjälp, leker bra på egen hand osv.
Jag är för det första inte sugen på att lära och det känns inte heller som om det finns nåt samarbete med skolan utan att man bara går dit o tar lärarnas jobb.. verkar ok för dom men för mig är det väldigt konstigt.
Känns som om man är väldigt överflödig och inte gör väldigt stor nytta, vilket jag vill känna att jag gör.

Idag var jag med på ett annat barnhem som jag förhoppningsvis kan vara på istället. Där det känns som man förhoppningsvis kan göra någon nytta.
Det var hemskt att se, ganska orealistiskt för oss västerlänningar.
Flera av barnen verkar inte alls må bra, varken fysiskt eller psykiskt. De gråter konstant, har sjukdomar, vill inte äta, spyr osv.
Vissa har utvecklat konstiga beteenden där de bara sitter och gungar eller bankar huvet i sängen.
De handikappade barnen verkar ingen bry sig om och de blir glada för minsta uppmärksamhet de får.
Man märkte också hur mycket närhet barnen ville ha. De kom ofta och ville bara sitta i knät och bli kramade och klappade.
Allt var väldigt systematiskt och det gör ont i hjärtat att se.
Inga barn ska behöva ha det så.

Jag får förhoppningsvis snart veta vilket projekt jag ska få byta till, men jag återkommer om det.
Nu ska vi handla och äta middag.
Snart helg och då har vi tänkt åka till Arusha, närmsta storstaden.

Puss och hej, ta hand om er!