fredag 13 september 2013

Nu har jag fått veta att jag ska fortsätta vara på barnhemmet med de små barnen.
De är mellan 0-6 år och sinnessjukt söta. Men stället är obeskrivligt. 
Barnen är väldigt understimulerade och har väldigt inrutade rutiner. Jag tror inte att de någonsin har varit utanför barnhemmets grindar. 
Det går inte riktigt att förklara hur det är. 
Det är ett katolskt barnhem med nunnor som jobbar där, och unga tjejer som studerar till typ barnskötare. Vissa är trevliga mot oss och gulliga mot barnen men inte alla. 
Det är inte alla som kan prata engelska och blir inte därför alltid jättelätt med språket. Vi försöker lära oss mer och mer på swahili. 
Barnen har väldigt lite leksaker och de som de har är väldigt slitna. Vi har sett in i låsta rum med lådor fulla av leksaker som barnen inte verkar få använda och vi får inte riktigt ihop det.
Vi pratade idag med en av personalen som berättade att de egentligen inte får prata väldigt mycket med oss volontärer. 
Hon var väldigt trevlig och berättade att de har mycket saker som inte används och skulle försöka fixa fram lite leksaker. 
Hoppas vi kan göra nånting bättre för dom här stackarna. 

Har inte tagit mycket bilder än men ska bli bättre. 
De jag har är inte särskilt bra men lägger upp lite ändå. :) 

Afrika är verkligen som jag tänkt mig. Dammigt, små skjul överallt, folk som går runt och bär saker på huvet, motorcyklar med två män och ett får, men det luktar faktiskt generellt gott här. De eldar ganska mycket så det är liksom en ständig lukt ute som är typ en blandning av sand och lite bränt.. svårt att förklara. 

Det bästa är väl ändå att du kan se ut hur som helst utan att någon bryr sig. Jag hade den värsta outfiten idag, på grund av lite solbränna som behövde täckas; mjukisbyxor, t-shirt, sjal och keps. Det låter kanske inte så farligt men var antagligen det värsta jag haft på mig och seriöst gått ut med.
Man hittar också många roliga t-shirts som folk har på sig, exvis "punch me" på ryggen, förmodligen vet de inte vad det betyder :D 

Lite om hygienen här. Man vänjer sig fort. Min kära mor skulle inte klara av det. Förutom spindlarna den första dagen kände Milena nåt som kittlade henne under foten under middagen idag, och ut kom en stor jävla kackerlacka, minst 5 cm lång, med vingar, så jävla vidrigt. Det var även en liten version av den i vårt rum i morse. 
Diskningen är ingen ide att ta upp.. det är bara bäst att inte tänka på allt sånt och hoppas man håller sig frisk ;) 

Det är små söta ödlor överallt på dagarna, olika färger o former. 
På våran gård finns även en hund, och idag har jag lärt mig (inte oväntat) att hundar inte blir väldigt bra behandlade här heller. 
Hunden är alltid kedjad på kvällar o nätter och jag har undrat var den är på dagarna och då är den tydligen inlåst i ett skjul. Stackars jävla hund. Idag låg den ute i värmen utan vatten så det fixade vi åt den. 
Försöker kela med den så ofta jag kan, den är väldigt söt och vill pussas så man nästan blir rädd för att bli uppäten. :) 

Imorn ska vi till Arusha och bla gå på masai-marknad. :)
Här är lite bilder.
Dammigt
Spindlar
Snygg bild på hundi
                                                    Middag

Ja, inga höjdarbilder men de blir förhoppningsvis mer spännande snart ;)

Hörs snart. Pusshej! 

4 kommentarer:

  1. Det verkar som om du har det bra! :)
    Det är bra tycker jag! Hoppas det fortsätter så!

    Keep on truckin'!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Jadu Maria, du har antagligen rätt. Din mor skulle nog inte klara av den hygienen du beskriver. Tur att DU är en liten skitgris<3 Jag skulle nog ta åt mej väldigt att se dessa små barn som mår dåligt. Hoppas att du/ni kan förbättra deras vardag lite. Vad är det för mening att ha leksaker inlåsta och inte bli använda kan man ju undra! Pappi säjer att du ska inte hålla på och pussa hundar, man vet inte vad de kan ha för sjukdomar, hi, hi, du vet hur han är...Var nu rädd om dej, vi hörs! Love you! Pappi hälsar. Puss och kram från mammi

    SvaraRadera
  3. Hej kära syster!

    Jag måste säga att det är väldigt roligt att läsa dina inlägg och löpande få rapporter om hur du har det och hur du upplever saker och ting där nere. Sandra känner verkligen igen sig i mycket av det du skriver från när hon var nere.

    För övrigt så har jag som vanligt stora problem med att skriva inlägg på din blogg, vet att jag nämnt det för dig tidigare. Jag har försökt kommentera tidigare inlägg men de publiceras inte...
    Jaja...jag är ju ingen tekniker...

    Hoppas på att få fler inlägg snart!

    KRAM

    SvaraRadera
  4. Kul att ni gillar att läsa det jag skriver!
    Ska försöka slänga in lite fler bilder!
    Kram! :)

    SvaraRadera

skriv här så får du en puss